på de trettio

Inatt har jag sovit som en stock. Det är nog ren utmattning men oavsett så känns det bra. 

 

Mamma är lite bättre. Jag förstår inte varför det svänger så men det kanske bara är att gilla läget. Vi har ni ett beslut klart på ökad växelvård så nu är det bara att vänta på plats. Förhoppningsvis nu på en gång. I vart vall är hon åtminstone på boende nästa vecka så då får vi sova.

 

Senaste veckan har vi hunnit med 4 sjukhusbesök för pappa och ett för mamma samt ett besök med biståndsbedömare. En vecka framåt är lugnare med endast sjukhusbesök för pappa. När pappa är borta måste planering för mamma ske.Vardagsarbetet som handling och diskning mm måste också tas om hand då pappa bara har en hand i funktion. Om en vecka 14 dar är det bättre med det också och han kan börja använda den andra förhoppningsvis. Så det har som ni vet varit fullt upp.