Dag 62 med itrim

2 kommentarer
Dag 62 med itrim har rent ut sagt försvunnit.
 
Sen till jobb pga tågeländena men väl där fick jag en lugn förmiddag där jag ägnade timmar åt mailen och kalendern, sen iväg på externt möte där inte alla är med på tåget. Jobbigt då det handlar om stora projekt.
 
Tog min lunch vid förflyttning till mötet så gick en riktigt lång promenad och han handla ett nytt underlack på vägen. Efter mötet tog jag också en långpromenad och fick då med mig en sommar/strandkklänning... jag tror det är ett omen. Dax att spana semester! ;)
 
Hann också boka tid med min röris som ringde då jag har en läckande kran hos mig. Mer om den storyn imorgon efter han varit här... hur jag än gör så slutar jag som blondin i den storyn!
 
Funderar en del på det här med livet just nu. Kanske hör det till den resa man gör med itrim. Funderar mycket på om jag verkligen lever det liv jag vill eller inte... och om inte, hur vill jag då leva?
Reflekterar ni mycket över det eller är det bara så att livet passerar och blir vad det blir?
 
Antal steg: 12636
Kategori: itrim
Taggar: Träning, hälsa, itrim, vikt;
 
1 MariaG:

skriven

Jo visst funderar man, mycket ibland.
Jag kan ångra att jag inte reste när jag var yngre, upptäckte världen och så mig omkring mer. Å andra sidan hade jag kanske inte träffat mitt livs stora kärlek då...?
Just nu känns det ändå som om vi i vår familj är inne i en förändringsfas, Dottern flyttar långt bor med fästman, Mannen och jag börjar med "ny" hobby som innebär ett nytt sätt för oss att leva, det ska bli jättespännande. Tror man mår bra av att "se över sitt liv", sen är man inte alltid öppen för förändringar, när barnen var små gick ju inte allt att genomföra av förklarliga anledningar, men nu när barnen är stora, kan man på nåt sätt "börja leva" igen :-) (låter som vi varit dönickar hela tiden barnen var små, så är det väl inte riktigt ;-))
M

Svar: Det är ju det. Beroende på val man gör kommer olika öden till möte.
Vad härligt att ni förändrar er på det sätt ni gör om du förstår vad jag menar. Många tappar ju varandra när barnen flyttar och kvar finns inget gemensamt.

Jag skulle önska att livet såg annorlunda ut för mig och sällskapet på det sättet att vi faktiskt hann göra saker tillsammans och dela intressen men men där är vi inte idag med de förutsättningar som finns. Då måste vi ändra dem :)
Frk M

2 Lena:

skriven

Vad skönt att höra att din arbetsdag har varit relativt lugn :)
Livet!!! Ja du, det reflekterar man alltid över till och från tycker jag.
Ibörjan av resan tänkte jag nog mer men det var nog också för att jag hade mer tid. Nu snurrar hjulet snabbt och man försöker bara överleva dagen med två småbarn, en träningsnarkoman (Moi) och en handbollsälskande make.
Men ibland stannar jag upp och reflekterar...
Jag tror på nåt sätt att när tiden är mogen för förändring så sker den också. Innan är det bara tankar som får flyga fritt.
Jag vet att jag svamlar men hoppas du förstår litegrann i vilket fall.

Svar: Det är just det där med att överleva snabba hjul som jag vill ifrån eller lära mig hantera annorlunda. Det är en svår nöt att knäcka.
Frk M